jävla allergi

anledningen till titeln på detta inlägg kommer från en stockholmsresa.

jo sara vågade inte åka och träffa mormor själv så jag följde snällt med så att hon skulle våga (hon är en äkta fegis men ska verka så tuff emot andra)
så jag avbokade onsdagens möte som var viktigt!! och följde med till stockholm trots allerign emot emis hundar. som tack blir sara osams med leif och hon glömmer sin jacka i emis lägenhetså vi får åka tillbaka och hämta den.

jag blir sjuk av min allergi till råga på allt och den satans ungen säger inte ens tack till mej. hela vägen från stockholm satt jag i en bil med två hundar som gör mej sjuk och lyssnar på familjens gnäll. ingen tackade mej för det trots att det var en jätte uppofring för min del. alla oroar sig över min andning men ingen tackar mej för att jag följt med. varit duktig hela tiden inte gnällt något trots huvudvärk och trångt i bilensamt allergiska besvär och ingen kan säga tack ens!

otacksamma djävular det är min familj det. och då speciellt sara. som inte behagar ta hansyn till andra utan tvättar händerna i en halvtimme och sedan röker en cigarett i en kvart så jag måste sitta ännu längre i bilen med hundarna som gör att jag inte kan andas och det för att hon ska våga träffa mormor

sen klagar hon på att mormor inte kramar henne och att hon är det svarta fåret ect ect. börjar bråka med leif om hundarna för att hon vill ha cnalla hos sig. trots att det är mamma och leif som ska vara hundvakt

visserligen höll mamma och leif på att glömma sara på nyköpingsbro men i alla fall