hör demonerna som i ett eko

demonerna finns där frotfarande, och jag kämpar faktiskt fortfarande varje dag emot dem, visst jag är bättre mycket bättre till och med. men det spökar fortfarande. man måste slåss emot dem varje dag, impulsen att vilja skada mej är borta. men den kommer när jag och pontus blir osams och då får jag jobba. jag förösker undvika situationer där jag brukade skada mej. och berättar för pontus när något sådant inträffar så han kan se mönstret som jag ser. oftast är det näär jag blir besviken eller ledsen. och det är ofta mammas drickande som utlöser det. när hon lovat att komma men väljer sedan att dricka och bli berusad så hon inte kan eller får komma
och jag tycker att det är så jävla fegt först lovar hon att komma men sedan dricker hon istället för att saker har varit så jobbiga eller det varit så mycket att göra
oftast dricker hon ur en mugg dessutom

hon tror tydligen att vi inte kan genomskåda henne, men det är så att alla vet vad det är i den där muggen, och vi vet att hon hittar på alla möjliga anledningar till att dricka.

tex. kunde hon säga att sara var så jobbbigt så hon drack då och det även om sara inte ens hade varit hemma.




de jobbigaste demonerna i dagsläget är ändå mat demonerna. de strular till det, får massa konstiga tankar att snurra, ja de rör om en väldigt massa. de vill inte ge sig så är det bara. så här har jag något att jobba med. och jag jobbar med det varje dag