skar mej och rispade mej. det känns som om jag vore overklig som om jag bara är fake liksom. maten är fake, det dåliga måendet är fake, ångesten är fake. ja allt som ni ser
hur kan jag uppleva mej själv som fakead? det är ju helt otroligt är ju så mitt inne i allt det här och ändå så ser jag mej som något fakeat som jag inte förstår mig på.
1 kommentar:
Hej. Jag vet inte vad du heter. Men jag måste bara skriva...
Och jag hoppas du inte är headstrong och skriver emot allt vad jag har att säga.
Jag hoppas verkligen du tar åt dig vad jag säger. Jag tar min tid för att skriva till dig.
Jag är 15 idag. Jag var som du ett tag när jag var 13, men ibland måste man bara se det ljusa i framtiden. Du kanske inte är tillräckligt smal för att se dig själv perfekt, men du... Jag slår vad om att det finns miljoner av människor som ser dig perfekt som du är.
Jag är en tjej som låser sig in i huset för att jag tycker jag är ful. Jag har inga vänner, mina familj medlemmar stöttar mig. Och det är allt jag behöver nu.
Från vad jag såg så har du ett jävligt fint ansikte. Och jag skulle göra vad som helst för att ha ett fint ansikte. Jag ska operera ansiktet när jag är 18 år gammal. Så jag har börjat att ändras lite...
Du kanske inte har föräldrar som stöttar dig men du måste bara öppna dina ögon och inse att det är DU som måste vara positiv och ändra dig själv.
Att vara negativ och deprimerad hela tiden kommer inte göra susen.
Du kanske gillar blod bilder, självmordsbilder, skärbilder och så... Och det kan leda till nåt väldigt farligt om du fortsätter såhär. Kanske DU kommer att sluta så som de visar på bilderna.
Det var allt jag ville skriva.
Vi människor bryr oss om varandra.. jag åtminstone.
Hoppas du skärper dig... jag är verkligen seriös.
Ta hand om dig främling...
You can do it girl.
xxx
Skicka en kommentar